På Landskapsregeringens webbsida hittar man en kunskapsbank för pedagoger och lärare. Sidan handlar om jämställdhet och skola, och som vi alla blivit varse på senare år existerar det ett reellt jämställdhetsproblem inom skolan då pojkars skolresultat verkar bli allt sämre. Sidan innehåller en lång rad med länkar till sidor som ska fungera som material och verktyg i jämställdhetsarbetet.

Jag vill börja med att poängtera att jag inte vill slänga ut barnet med badvattnet. Det finns bra saker på dessa sidor.

Men just vad gäller jämställdhet i skolor och barnomsorg verkar det ändå rätt tydligt framträda ett mönster som för mig ter sig fullständigt bisarrt.

Det första avsnittet heter "Jämställdhet i lärande" och under denna följer fyra länkar.

Den första länken går till den finländska utbildningsstyrelsens webbplats, där man finner allehanda verktyg för lärare, läroplaner, stödmaterial och nyheter. Jag har inte fördjupat mig desto mer i dem.

Följande länk heter jämställdhet i lärande och går till en portal som stödjer jämställdhetsarbete för personal i skolan och inom småbarnspedagogiken. Där kan man välja det tema man finner mest intressant, tex småbarnspedagogik. Målet för jämställdhetspedagogiken enligt denna sida är att "ge plats åt alla barn så att de kan göra val utan stereotypa kopplingar till kön eller andra stereotypa egenskaper som är kopplade till olika roller eller förväntningar." Det låter förvisso bra. Vidare står det att

"Pedagogernas uppgift är att garantera likvärdiga möjligheter för alla barn samt att se och förstå att alla har rätt att definiera eller låta bli att definiera sitt kön. En del av barnen vet redan att det finns andra kön än flickor och pojkar i världen. Barnets vårdnadshavare eller någon annan närstående vuxen kan vara transperson, det vill säga exempelvis transkönad, transvestit eller ickebinär."

Länkar man sig vidare finns det massor med material i samma anda, som till exempel begreppsdefinitioner inom jämställdhet såsom

"Normkritisk eller normmedveten pedagogik: Ett förhållningssätt att arbeta mot diskriminering där normen läggs i fokus istället för den eller de som avviker från den. Det betyder att istället för att prata om hur en ska förstå olika könsminoriteter eller olika kulturer, fokuserar diskussionen på frågor om cis-normer eller vithet och anti-rasism."

Nästa länk på LR:s sida går till Ekvalita som erbjuder ett flertal utbildningar i ämnena kroppen, gränssättning, sexuella trakasserier, normer, jämlikhet eller porr. Ofta handlar det om saker som att "öka deltagarnas förståelse för jämlikhet, jämställdhet och maktstrukturer. Föreläsningen ger dessutom verktyg för att identifiera och utmana normer."

Manlighet är något som verkar vara problematiskt och man har en utbildning där man "reflekterar tillsammans kring vilka förväntningar som begränsar mäns och pojkars frihet att vara sig själva. Föreläsningens mål är att motarbeta skadliga maskulinitetsnormer och istället stödja konstruktiva sätt att vara pojke, man eller maskulin."

Hittar inget motsvarande om kvinnlighet.

Här hittar man även broschyren Lathund för inkluderingsarbete i skolan som genomgående handlar om att "granska och utmana normer som exempelvis heteronormen, vithetsnormen, funktionsnormer, könsnormer och utseendenormer samt hur dessa är kopplade till privilegier och möjligheter generellt i livet och speciellt i skolan".

Läraren uppmanas tänka på hur den uttrycker sig så att den inte är exkluderande. Det gäller att ha tungan rätt i munnen här för att inte någon elev ska känna sig "otrygg, utesluten, förbisedd eller oviktig."

Fokus på normer fortsätter varav heteronormen, cisnormen, vithetsnormen och funktionsnormen ses som de vanligaste.

"Om uteslutande och begränsande normer inte ifrågasätts kontinuerligt kan de leda till kränkningar, diskriminering och våld" skriver man.

Den som tillhör normen är privilegierad. "Privilegier handlar om att ha fördelar, såsom att inte känna sig ifrågasatt för sina val, sin identitet eller sina erfarenheter".

Så här skriver en lärare på sidan:

"Jag är normen. Man, vit, heterosexuell. Jag har en universitetsutbildning och arbetar som lärare. Denna slump (för statistiskt sett är det just en slump) innebär att jag har privilegier och makt i samhället, och om någon har privilegier och makt så innebär det att någon annan inte har det. Om världen ska bli bättre, en mer rättvis och jämlik plats, måste de som har privilegier ifrågasätta sin ställning".

Nästa länk på sidan heter Jämställdhet i skolan - Folkhälsan.

På Folkhälsans sida finns det hur mycket material som helst bara man letar sig runt.

Jämställdhet inom småbarnspedagogiken handlar om att "synliggöra normer". Här kan man även hitta ett dokument med Exempel på frågor för barnet att fundera och diskutera kring. Så här skriver man inledningsvis:

"I fall pedagogen bandar in/filmar diskussionen, så behöver hen ha tillstånd av vårdnadshavare och barnet. Materialet används endast för pedagogerna vid genomgång av svar och visas inte för barn eller vårdnadshavare."

Exempel på frågor att ställa enligt dokumentet:

• Hur känns det att komma till daghemmet/förskolan?

• Var leker du oftast?

• Vad leker du oftast med?

• Finns det något du inte vill leka med?

• Med vem leker du oftast?

• Är du kompis med flickor?

• Är du kompis med pojkar?

• Har du en kompis som är född som flicka, men känner sig som en pojke?

• Har du en kompis som är född som pojke, men känner sig som en flicka?

• Har du en kompis som känner att hen inte är flicka eller pojke eller både och, dvs är ickebinär? (Ickebinär är en person som identifierar sig vara mellan, utanför eller av båda könskategorierna, kvinna och man/ flicka och pojke)...

Folkhälsan ger år 2023 även ut en publikation som heter Nakensaken, "ett material som utvecklats för att stödja småbarnspedagoger i hur man kan tala om kropp, gränser och sexualitet med barn i åldern 1–6 år. Materialet är tänkt att dels användas i gruppdiskussioner med barnen, dels som stöd i vardagen för hur man själv kan fungera som förebild och stöd i barnens utveckling."

Nakensaken kan du ladda ner här

Det är en publikation på 40 sidor som riktar sig småbarnspedagoger och handlar om kapitlen:

• Kroppen och nakenhet

• Trygghetsfostran och gränser

• Snippan och snoppen

• Var kommer bebisar ifrån?

• Normer kring olika kön och kärlek

Jag lämnar sexualkunskapen därhän denna gång men materialet är väldigt detaljerat och konkret, och som vanligt kommer vi i det sista kapitlet in på formuleringar som:

"Kanske allra starkast gäller det här för barn som inte upplever att de passar in i den roll som flicka eller pojke som de fått vid födseln. Den roll som handlar om könsorgan och inte om deras egen känsla. Det är ofta förbryllande för vuxna då barn säger att de har ett annat kön än det biologiska. Samtidigt är det viktigt att ta barnet på allvar och respektera hens känslor. Barn som upplever sig vara en transperson har under uppväxten en klart förhöjd risk för psykiskt illamående, till och med självskadebeteende, på grund av omgivningens attityder. Att behandla barnet enligt det kön hen känner sig som gör att hen känner sig sedd, förstådd och mår bättre. Hur behandlar vi pojkar som vill klä sig som prinsessor eller flickor som är vilda och fysiska av sig, får de vara precis som de önskar och få positiv uppmärksamhet för det? Eller två barn av samma kön som säger att de vill gifta sig och få barn tillsammans, förhåller vi oss på samma sätt som vi skulle om det var frågan om två barn av olika kön? Hur gör vi med en flicka som säger att hon är en pojke, frågar vi vidare om barnets upplevelse av sitt kön, eller rättar vi hen? Hur du tacklar frågor som dessa påverkar barns välmående och känsla av respekt. Det är bra att fundera både på egen hand och i personalgruppen hur ni ser på mångfald kring kön och sexuell läggning, och hur ni kan stödja barnen på ett bra sätt."

Och sedan följer ett flertal förslag hur du som pedagog kan föregå med gott exempel. Obs att detta gäller 1-6-åringar

Sedan går vi vidare på Landskapsregeringens sida. Nästa avsnitt heter En jämställd skola. Länken där går till Skolverket.se och redan på första sidan möts vi av rubriker som att "Utmana dina föreställningar om kön", att "kombinera arbetet för jämställdhet med normmedvetenhet" och "hur kan man arbeta mot destruktiva maskulinitetsnormer i skolan?"

Nästa avsnitt heter Jämställd förskola och länken går igen till svenska skolverket. Även här går det mesta ut på att problematisera begränsande könsnormer. Enligt en rapport från Skolinspektionen finns det fortfarande stora brister i förskolornas genusmedvetenhet och bland annat detta ses som ett stort problem:

"Barnen har förstås redan när de kommer till förskolan med sig en försvarlig mängd bilder av könsrelationer och av ett mer generellt könsbegrepp. Det är dels bilder av kön som uteslutande binärt, dvs. som att det bara finns två kategorier att höra hemma i för en individ, antingen pojke eller flicka, dels bilder av att pojkar och flickor har såväl yttre som inre egenskaper som är varandras motpoler."

Sedan går vi vidare till avsnitt Sexualundervisning. Länk nummer ett går till RFSU:s metodbank för undervisning om sex, samtycke och relationer. Går man in på sidan som riktar sig till åk 4-6, vidare till avsnittet för Kroppslig integritet och känslor hittar man ett avsnitt som heter Prata om könsnormer med tidningen Wow. Där beskrivs en metod kring dessa samtal:

"Syftet med metoden är att diskutera normer om kön och att ge eleverna möjlighet att tänka fritt om vad de gillar och inte gillar, oberoende av könsnormer.

Kom ihåg! Alla identifierar sig inte som tjej eller kille. Ett sätt att inkludera är till exempel att säga hen om man inte vet att det är en han eller hon. Man behöver inte alltid vara könsneutral men det är viktigt att förmedla att det finns fler än två kön."

Där länkas man sedan vidare till RFSL:s sida transformering.

Den behöver nog ingen närmare beskrivning utöver bilden, som jag kanske behöver påpeka inte är någon elak nidbild, utan en autentisk bild från sidan.

Länk nummer två heter Film som förklarar samtycke för barn, film på Youtube. Filmen är helt okej.

Nästa rubrik på sidan heter Normkritik, metoder i normkritik och genusnormer.

Här länkas vi åter vidare till RFSL som självklart erbjuder allehanda webbutbildningar med HBTQI-fokus, HBTQI-certifiering osv. Länkar man sig vidare till det avsnitt om normkritik (det som avsnittet handlar om) så är det ju lite samma som innan:

​"När vi på RFSL Utbildning pratar om ett normkritiskt förhållningssätt handlar det om följande:

Kunskap om att normer i samhället ger olika konsekvenser, både positiva och negativa, för olika människor och därmed är sammankopplade med

makt.

• Att hitta och förändra de normer som kan leda till ojämlikhet, diskriminering, trakasserier och våld.

• Fokus på normen i stället för på dem som utmanar eller inte lever upp till normen.

• Att synliggöra privilegier och granska sin egen position och föreställningar."

Längre ner hittar man metodmaterial för normkritik, till exempel handboken Oavsett kön som "fokuserar på ett transinkluderande jämställdhetsarbete. Den som läser eller använder detta material får bland annat kunskap om könsmaktsanalyser utifrån en flerdimensionell syn på kön, och konkreta metoder för att inkludera transpersoner i kartläggningar som enkäter och undersökningar."

Oavsett kön är en 69 sidor lång handbok om trans.

Följande rubrik hos landskapsregeringen heter Motverka sexuella trakasserier.

Länken där går åter till RFSL, här till en 27 sidors pamflett som heter Att lära efter Metoo - Metoder för att motverka sexuella trakasserier inom högstadiet och gymnasiet.

Nästa avsnitt heter Machofabriken.

Det handlar om metodmaterial riktat till ungdomar mellan 13-25 år för jämställdhet och mot våld och länken går till något som heter just Machofabriken. Här kan man boka utbildningar och beställa metodmaterial. Som namnet antyder handlar det om " ifrågasättande av begränsande och destruktiva killnormer" men även om våld, samtycke och frivillighet samt utsatthet på nätet, makt, normer och relationer osv.

Nästa rubrik heter Youmo - Information om kroppen, sex, hälsa, jämställdhet och rättigheter. För unga 13 till 20 år. Länken går till en sida som heter Youmo och som faktiskt är en rätt bra sida om allt möjligt som ungdomar kan tänkas fundera på. Under fliken JAG handlar det dock återigen mest om sexuell läggning, hbtqi, trans och sådant, och hur man ska gå tillväga om man tror att man är en transperson.

I ett avsnitt om kroppen är det givetvis viktigt att definiera vad man menar med "tjejkropp" och "killkropp".

Följande rubrik Friends handlar om Kunskap om förebyggande och främjande av arbetet mot mobbning och går till Friends - en helt bra sida om mobbning.

Nästa punkt heter BRYT! - "Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet" och går till en 120-sidors bok som handlar om normer och makt. Den är utgiven av Forum för levande historia och RFSL Ungdom.

Det är framförallt heteronormen som ska brytas i denna bok, och den innehåller en mångfald övningar på hur man gör just detta.

Följande punkt heter Diskrimineringsombudsmannen. Länken heter sexuella trakasserier i skolan och går till en kortfilm på Youtube.

Nästa punkt: Jämlikhet och lika rättigheter - Material för att arbeta för lika rättigheter och möjligheter i skolan. Länken går till Antidiskrimineringsbyrån i Uppsala. Här finns diverse olika material och filmer kring diskriminering. Man presenterar sin verksamhet som enligt följande: "Våra utbildningar utgår från normkritiska perspektiv. Det innebär att frågor om diskriminering och kränkningar kopplas till normer och makt. Det innebär även att titta på hur olika normer och maktstrukturer samverkar (intersektionalitet)."

Nästa länk går till webbplatsen Malmö mot diskriminering och det är inga större konstigheter med den.

Den sista punkten heter Könsnormer i bildspråket - Utbildningsmaterial för pedagoger på Statens medieråds webbplats.

Länken heter Könsnormer i bildspråket och går till Statens medieråd

Här finner man pedagogiskt material för högstadiet och gymnasiet med fokus på könsnormer och bildanalys.

Likt bilden här till vänster.

Propaganda ser däremot som regel ut såhär som bilden inunder.

Till sist på landskapsregeringens sida / kunskapsbank följer en rad bilagor som mest är någon slags övningar kring makt, kön, värderingar och liknande.

Där finns också en länk till en föreläsning om normkritik i undervisningen av pedagog och lärarutbildare Lotta Björkman, som säljer in en ganska lättsmält version av normkritik. Hon är dock ganska tydlig med vad hon ser som lärarens uppgift, se bilden.

Och faktiskt! En länk till en kort föreläsning om killar som underpresterar. Föreläsaren går igenom sitt eget material och uttrycker faktiskt en viss kritik till det felaktiga begreppet "antipluggkultur", men en alltför ytlig sådan. Pojkars sämre studieresultat kopplas fortfarande ihop med normer och förväntningar på killar, istället för att gå till roten med problemet, nämligen att dagens pedagogik missgynnar dem.

Genomgången av de sidor som denna kunskapsbank visar väcker nog snarare ett antal frågor än den ger några svar. Den första frågan är:

Vad har allt detta med jämställdhet att göra? Det verkar vara underförstått att normkritik i betydelsen att minska på begränsande könsnormer leder till ökad jämställdhet, men finns det någon evidens för det? Jag är ingen anhängare av en småbarnspedagogik som föser in flickor i dockhörnan och pojkar till bilbanan eller uppmanar flickor att sitta still och se fina ut medan pojkar ska ta plats och inte gråta. Men jag menar att den sortens föreställningar har vi gjort oss av med för flera årtionden sedan. Därmed så tror jag att normkritiken syftar till att få pojkar att bejaka sin omvårdande sida och flickor sin tekniska sida och att detta på sikt skulle få samhället mer jämställt i betydelsen jämställdare utfall då de som vuxna gör könsöverskridande yrkesval. Jag har dock svårt att finna någon bevisning för att detta skulle ske. Man kan också fråga sig varför ett samhälle blir lyckligare eller bättre av fler manliga sjukskötare och fler kvinnliga ingenjörer, vilket verkar vara en implicit slutsats.

Ifall jag har fel här, och avsikten bara är ett jämställt bemötande av barnen, så är jag övertygad om att ett individuellt bemötande är bättre, och något som förskolepersonal är duktiga på. De lär känna sina barn. De vet att det finns pojkar som vill ha tröst när de slår sig och att det finns flickor som är kaxiga som Pippi och klättrar i trän. De har antimobbningsprogram och verktyg som syftar till att inkludera alla barn.

Den andra, och än mer viktiga frågeställningen är dock att detta som kallas för normkritik, som enligt många verkar vara någon slags lösning på det mesta idag, helt tydligt har en mycket mer djupgående agenda än att ifrågasätta begränsande könsnormer utifrån ett jämställdhetstänk. Det som framkommer i dessa länkar skjuter långt över målet vad jämställdhet beträffar. Normkritiken bygger på en väldigt sammansatt teori kring makt och förtryck utifrån det som kallas för kritisk teori och en intersektionell maktanalys. Det handlar alltså om en politisk ideologi. Därutöver visar länkarna med all önskvärd tydlighet att denna ideologi, med allt vad den innebär kring en helt ny och ovetenskaplig syn på kön, genom detta så kallat normkritiska arbete påförs barn så små som i förskoleåldern. Det övervägande flertalet länkar går till sidor som uppmanar lärare och pedagoger, ibland direkt barnen eller ungdomarna själva, att fundera och ifrågasätta saker som det egna könet, könsidentiteten, den sexuella läggningen samt att de visar en helt bisarr upptagenhet av fenomenet trans. Vad i all världen har detta med jämställdhet att göra?

Landskapsregeringen skriver själva:

"Vinsterna med jämställdhetsarbete i barnomsorg och skola:

• Stress i verksamheten minskar för både barn och vuxna eftersom man inte behöver förhålla sig till hur man ska/förväntas vara utan kan lägga sin energi på annat

• Mobbning minskar eftersom barnen inte behöver ”rätta” varandra

• Kreativiteten ökar

• Konflikter blir något positivt, en möjlighet att se att vi är olika och konflikter löses genom kommunikation

• Alla barn får tillgång till sina känslor och ord för att uttrycka dem

• Alla barn får lära sig respektera varandras gränser oavsett kön"

Får jag försynt påpeka att alla dessa punkter kan man nog uppnå helt utan hjälp av någon av alla de sidor LR länkar till som material.

Till sist. Det största jämställdhetsproblemet vi ser i skolan idag har med pojkars sjunkande skolresutat att göra. Och det är ett allvarligt problem som i slutänden kan få stora konsekvenser för individen, men även för samhället i stort. Här handlar det dessutom om den korrekta betydelsen av jämställdhet, nämligen att skapa lika förutsättningar för könen. Det lyckas inte skolan med idag. Dåliga skolresultat ger helt klart försämrade förutsättningar till ett fortsatt bra liv. Denna viktiga jämställdhetsaspekt tar sidan inte upp alls, förutom den lilla föreläsninsgssnutten längst ner. För få manliga sjukskötare och för få kvinnliga tekniker är kosmetika i jämförelse med det samhällsproblem vi står inför om en allt större andel män blir marginaliserade, med dåliga utsikter att skaffa sig ett bra jobb, familj och barn.

Jag hoppas denna sida hos Ålands landskapsregering bara är ett exempel på en tjänstemans hopkok under en tråkig dag. Jag hoppas ingen lärare eller småbarnspedagog använder sig av detta material. Men den visar ändå någonstans vilken slags ideologi som verkar genomsyra vår åländska förvaltning.

Skyldigheten för småbarnspedagogiken att utarbeta planer för jämställdhet och likabehandling i verksamheten trädde i kraft 1.6.2023. Processen för att utarbeta en jämställdhetsplan ska vara påbörjad 1.6.2023. För planen för likabehandling finns en övergångsperiod och planen ska vara färdig 1.6.2025.

Jag hoppas man inte tar avstamp i Landskapsregeringens sida.