Insändare i Ålandstidningen 14.01.2024 som är ett svar på denna insändare av Barbro Sundback.
Inte vi som står för propagandan
Tack Barbro Sundback, för din text och dina frågeställningar. Konservatism missförstås genomgående som en önskan om en återgång till en forntida tillvaro bortom jämställdhet, kvinnors frigörelse, aborträtt, rösträtt, minoriteters rättigheter och så vidare. Inget kunde vara mera fel. Konservatism handlar om att respektera och värna det samhälle som tidigare generationer så förtjänstfullt byggde upp. Men det som har tagit århundraden att bygga upp går fort att rasera, och vi ser bekymrat på den utveckling som har skett på senare år. Det var inte bättre för 80 år sen, men det var helt klart bättre för 20 år sen.
Ett av det nordiska välfärdssamhällets yttersta syfte är att skapa så jämlika förutsättningar som möjligt för sina medborgare, så att alla oavsett klass, kön, hudfärg, ålder, funktionshinder, sexuell läggning, religion med mera ska ha samma chans till ett gott liv. Och det lyckades vi bra med men någonstans på vägen tappade politikerna greppet om verkligheten.I närområdena har en alltför omfattande invandring lett till våld, kriminalitet och utanförskap. Feminismens ensidiga fokus har gjort att pojkar halkat efter rejält och riskerar marginaliseras. Vi har en sjukvård som blir allt sämre, en psykiatri som inte levererar, en åldringsvård i totalt haveri och drastiskt sjunkande skolresultat. Vi har en yngre generation som mår allt sämre. Vi har energikris och hög inflation och många som har svårt att få ekonomin att gå ihop.
Och vi har en politikerkår som lever i en värld, åtskild från människors vardag, med högtravande visioner kring omställningar och blomstrande människor. Politik har blivit yta, fokus har flyttats från vad man levererar till vem som levererar det. Det är viktigt att kunna skryta med fina jämställdhetssiffror, mångfald, inkludering och andra tjusiga men tomma floskler. Man vill vara ”föregångare”, ”gå i bräschen”, skylta med progressiva agendor och goda värderingar.
Så vad vill Urd då? Vi vill värna om en jämställdhet som ser till bägge könen, inte bara där kvinnor anses missgynnade. Men där kvinnors rättigheter är hotade, tar vi ställning för dem. Vi vill att politikerna ska sluta lägga sig i våra liv. Vi litar på att familjen vet bättre än staten hur den fördelar föräldraledigheter, hushållsarbete och liknande. Vi motsätter oss utökad makt till överstatliga organisationer, eftersom vi tror på närhetsprincipen. Vi tror att människorna själva i en viss region är bäst lämpade att ta beslut gällande deras vardag.Vi värnar starkt åsikts- och yttrandefriheten, och det gör vi genom att våga uttrycka och ta ställning i kontroversiella ämnen. Ett av våra största fokusområden är att värna barns integritet, mot politisk påverkan. I dag är barn tyvärr massivt utsatta från flera håll för en stark ideologisk påverkan kring synen på kön, och det har för vissa fått väldigt långtgående och tragiska följder.
Att vi är emot rasism, hbtq-hat och kvinnoförakt är så självklart så det inte ska behöva nämnas. Men vi är bekymrade för att identitetspolitiken, med dess ständiga fokus på kvinnors och minoriteters rättigheter, särrättigheter, inkvoteringar och ”positiv särbehandling”, har en starkt splittrande effekt och riskerar öka motsättningarna mellan grupper. Vi tycker vi ser tydliga tecken på det.
Det är nog inte vi som står för propagandan, Barbro Sundback. Där socialister och liberaler är de som står för utopierna, de stora men ofta ogenomtänkta visionerna, är det de konservativas uppgift att bromsa deras framfart och mana till eftertanke.
Ålands konservativa förening Urd
Anette Lehtinen
Rene Janetzko
Sonja Widelius
Katja Janetzko
Barbro Sundbacks replik på Urd:s insändare samt Urd:s svar på repliken.
Comentarios